Manometer

Manometern ger information om flasktryck, men kan också varsla om fel på utrustningen eller stängda kranar som egentligen skulle varit öppna. Den primära manometern har dykaren mellan öronen. På väg behövs strängt taget inte manometern för att hålla koll på kvarvarande flasktryck, men det är viktigt att läsa av manometern regelbundet, men inte frekvent, för att få bekräftat att vårt antagande om flasktrycket är riktigt.

 Avläsning av manometern kommer också kunna avslöja fel på utrustningen och kunna ge en indikation på vad felen är. Till exempel så kommer trycket att falla snabbare än vi antar om vi har ett läckage på utrustningen som dykaren eller buddyn inte upptäckt. Eller ifall isolatorn/den vänstra kranen är stängd, vid dykning med dubbelpaket, så kommer trycket på det hela taget inte att falla – förutsatt att manometern sitter på vänster sida och vi andas i vårt primära andrasteg som kommer ifrån höger sida.

Det bästa stället att fästa manometern på är att klipsa fast den på D-ringen på midjebältet som ligger vid höften på vänster sida, med hjälp av en pistolhake. Då är manometern inte i vägen, samtidigt som den är lättillgänglig.

Manometerns högtrycksslang bör inte vara längre än nödvändigt.

Mer om slanglängder.

Material

För styrkans skull bör manometerhuset vara i metall, till exempel förkromad mässing. Glaset kan antingen vara polycarbonat eller härdat glas. Av dom två är härdat glas det bäst lämpade materialet.

Med polycarbonat riskerar du att glaset buktar inåt på stora djup, vilket inte är ett problem med härdat glas. Skillnaden har med andra ord ingen praktisk betydelse vid vanlig fritidsdykning eller den allra mesta tekniska dykningen som utövas. Glaset gillar normalt inte för mycket slag och stötar och det är ingen dålig idé att skydda manometern när du packar ned den för flygning eller andra långa resor.

Storlek

Det är i huvudsak två faktorer som avgör hur lätt det är att läsa av en manometer:

• Storleken/diametern på manometern
• Hur lång visningen på skivan i manometern är

En relativt snabb blick på manometern visar om nålen pekar på 3/4 fullt, halvfullt, en tredjedel igen och så vidare. En mer noggrann avläsning än så behövs inte. En manometer med en stor diameter gör det enkelt att se vilket kvarvarande tryck det är i flaskan eftersom graderingen blir grövre.

Om tavlan visar 300 eller 450bar har också betydelse. Om manometern är kompakt och skalan den visar är stor kommer det att vara besvärligare att läsa av manometern snabbt. Med en tavla som visar till exempel 360bar kommer nålen att röra sig mer när trycket faller och det blir enklare att med en snabb blick på manometern läsa av var på skalan vi befinner oss. Jämfört med en manometer som visar 400bar, där det blir mindre plats och nålen rör sig mindre vid ett motsvarande stort tryckfall.

På dekompressions- och stageflaskor är det som regel mest ändamålsenligt att använda en mindre/mer kompakt manometer.

Tryck

Runt årsskiftet 2006/2007 började tillverkarna av manometrarna vi säljer att tillverka manometrar som uppfyllde alla våra önskade kriterier:

• Kompakt storlek
• Mekaniska delar dimensionerade för att tåla användandet av både 200, 232 och 300 bar flaskor
• Tavlan graderad med största hänsyn tagen till att den ska vara lätt att läsa av

I dag är bägge manometermodeller vi säljer till bakgasen av samma dimension, Ø52mm, universal 200/300 bar innanmäte och tavlan har en visning på 0 - 360 bar.

Det är värt att poängtera att manometern som är tillverkad för att användas till 200/232 bar flaskor över tid snabbare kommer att utveckla en felvisning om dom används till 300 bar flaskor.

Generellt

Analoga manometrar är generellt mindre precisa på lägre tryck än på högre. Det kan slå åt bägge håll – både till fördel därför att det reellt sett är mer gas kvar i flaskan än manometern visar. Eller så kan det slå åt andra hållet.

Missvisningen är normalt så liten att det inte har någon utpräglad praktisk betydelse, men det kan vara smart att kontrollera manometern mot andra manometrar då och då, du kan till exempel be om att få det gjort i samband med service på regulatorn.

Övergånge mellan manometer och slang är troligtvis det ställe där det oftast uppstår läckage i form av små bubblor. På grund av högtrycksslangens inre diameter kommer du att förlora mindre luft genom en blåsande högtrycksslang trots att trycket är betydligt högre. Ett sådant läckage förebyggs bäst genom att vrida så lite som möjligt på manometern när den är trycksatt.

Läckage uppstår när en eller bägge o-ringar på delen på bilden har fått en skada/är utsliten. Delen på bilden sitter mellan högtrycksslangen och manometern. Den byts snabbt och lätt ut med hjälp av två skiftnycklar. Om du byter själv, var noga med att inte skruva åt för hårt när slangen och manometern ska sättas ihop igen.